Vad kan väl passa bättre än att så här i jultid vandra i de vackra områdena runt Santa Lucia

I den lilla landsbyn Santa Lucia startar flera olika vandringsleder. Här uppe har man varit flitig att röja upp och rensa flera gamla leder (Caminos Reales). Vandrar man ner i dalen nedanför byn så kan man tex ta sig till klipporna där det sista slaget om Gran Canaria stod den 29 april år 1483. I grottorna runt berget Ansite, gömde sig Benejui ( ledare för de tappra Canariska krigarna som stod emot Spanjorernas erövringsförsök i flera år) med sina märmsta män. Här valde han att ta sitt liv, genom att kasta sig ut från klippan, istället för att ge upp och bli tillfångatagen av de spanska soldater som hade omringat klippan. Fortsätter man här ifrån ner mot kusten så kan man gå en led som heter La ruta del Sal. På den här leden fraktades salt som utvanns nere vid havet vid så kallade salinas. Saltet var oerhört viktigt för konservering av mat och beredning av skinn i byarna uppe i dalen.

En annan fin vandringsled startar i Mundillo i den övre delen av byn Santa Lucia på ca 700 möh. Här får man leta sig fram mellan gamla bondgårdar. Leden är inte helt lätt att finna, men väl på stigen är det svårt att gå vilse. I dalen har ginsten och lavendeln redan slagit ut och på vår väg upp för bergsmassivet kan man skönja den gamla stenläggningen som en gång prytt denna led. Stigen slingrar sig upp för efter sidan på på en av Gran Canarias största calderor.

Efter en välbehövlig lunch på ca 1400 möh med fantastisk utsikt över de östra delarna av ön så börjar vår vandring vända nedåt mot den vackra Guadequedalen. Här rinner det klart och friskt vatten året runt.

Det är vattnet som gett dalen sitt namn, Guayadeque betyder ”ställe där det rinner vatten”, och detta gör att hela dalen grönskar. Ofta ser man lokalbefolkningen fylla sina dricksvattendunkar här.  Ju längre in i dalen vi kommer desto mer grönska blir det och här växer också många av öns endemiska växter. I slutet av december har de första mandelträden börjat att blomma.

Det mest kända stället på Gran Canaria där man fortfarande bor i grottor är även Guayadequedalen. Här bor man sedan ca 350 år i grottor belägna på de branta bergssluttningarna. Från början användes dessa grottor som begravningsplatser och man har hittat flera välbevarade gravar med mumier, balsamerade och inlindade i djurhudar. Alla gravar har blivit plundrade och fynden har sålts bl.a. till Museo Canario i Las Palmas, som kan vara värt ett besök om man är intresserad av öns historia.