| |
Casa de Vino |
 |
|
|
|
|
|
Varför inte besöka en kanarisk vingård, när man är på semester på ön - en vingårdssafari? En oförglömlig upplevelse med mersmak. I kontakt med den kanariska naturen och lugnet på landsbygden.
Det kan vara svårt eller i vart fall tidskrävande att hitta vägen till en vingård och dessutom att få besöka vingården. Ett första steg kan vara att skaffa sig information om det kanariska vinlandskapet genom ett besök på Casa del Vino i Santa Brígida. Här ska du få lite tips om hur du hittar dit och där få provsmaka ett urval av viner från några av de 71 vingårdarna med certifikatet D.O. Gran Canaria. |
| Casa del Vino har naturligtvis en historia. Byggnaden är upprest någon gång i början på 1800-talet. Under den senare delen av 1800-talet beboddes huset av två ogifta bröder, Santana Ramoz, tillsammans med sin gamla mor. Precis som alla andra kanarier levde man under knappa förhållanden. Man ägde huset men ingen odlingsmark. Marken, som sträcker sig ner från parkeringen nedanför byggnaden och ner mot Barranco de Guiniguada, var på den tiden en stor finca, El Galeón. Den levererade potatis och andra jordbruksprodukter till staden. Idag utgör en del av fincan, som ägs av el Cabildo |
Casa del Vino i Santa Brígida |
|
(kommunen), en parkanläggning som fungerar som en rekreationspark och museum med anknytning till jordbruket. Väl värt ett besök!
Det fattiga livet på Gran Canaria drev många att emigrera till Sydamerika. Så gjorde även den ena brodern, Juan, som drog i väg till Cuba runt sekelskiftet 1900. Han kom tillbaka 1940 efter att ha lyckats arbeta ihop en förmögenhet. Den investerade han i San Mateo, där han köpte ett apotek. Affärerna gick bra och han blev ägare till ytterligare ett apotek i Las Palmas. När Juan dör 1983 står dödsboet utan arvingar. Fastigheten förvärvas av kommunen (el Cabildo de Santa Brígida).
Casa del Vino, vinmuséet i Santa Brígida. År 2005, i slutet på maj, invigs Casa del Vino av kommunens överhuvud, el presidente del Cabildo de Santa Brígida, Don José Manuel Soria López. Detta sammanfaller med, att vinindustrin på Gran Canaria reser sig ur askan efter en lång tids dvala. Allt beroende på historiska och ekonomiska omständigheter. Här har krig, handelskrig, och turistindustrin spelat roll. Turistindustrin, som började ta fart under 1950-talet, kunde erbjuda betydligt bättre levnadsvillkor för dem, som fick jobb i de nya hotellen och turistinfrastrukturen. Lantbruken tömdes på arbetskraft och de, som blev kvar hemma på gården, arbetade för sin överlevnad.
Under 1990-talet återuppväcks de gamla anrika vintraditionerna. Gamla och unga samlas runt projekten. Universitetet i La Laguna startar omfattande forskningsprojekt. Vingårdarna nyinvesterar i moderna utrustningar, vilket inte bara innebär att gamla metoder och utrustningar överges, utan även att vinerna når nya kvalitativa höjder. Många av vingårdarna har sedan dess belönats med åtskilliga utmärkelser.
Casa del Vino har
naturligtvis en historia. Byggnaden är upprest någon gång i början på 1800-talet. Under den senare delen av 1800-talet beboddes huset av två ogifta bröder, Santana Ramoz, tillsammans med sin gamla mor. Precis som alla andra kanarier levde man under knappa förhållanden.
Vingårdarna på Gran Canaria är kanske att räkna i dryga hundra. De flesta är små, och har endast en lokal produktion, som konsumeras inom en liten krets. Dessa viner produceras inte sällan på gammalt sätt, vilket bland annat innebär att man trampar druvorna. De här vinerna når aldrig ut på marknaden.
De större vingårdarna är ändå i internationell jämförelse mycket små. Det är endast en handfull gårdar, som har mellan 5 - 6 hektar upp till maximalt 20 hektar vinfält. I övrigt har de flesta en areal på maximalt 4-5 hektar ner till endast 1 hektar*). Vinfälten ligger på varierande höjder på ön, från cirka 300 meter upp till nära 1.400 meter. Detta gör att de högst belägna gårdarna också är bland de högst belägna i världen. Vidare medför det, att vinstockarna har mycket olika klimatförhållanden. |
Två dalkullor som tagit sig till Santa Brígida helt själva med buss 303. Vanessa lotsar runt besökande i den kanariska vinvärlden
I vinmuséet hittar vi allehanda gamla utensilier för vinproduktion. I äldre tider gjordes det vin i snart sagt vart hushåll på ön.
Korktillverkning gjordes på vingården. Korken köptes från fastlandet. |
På de höga höjderna kan vingården ligga täckt i snö under vintern. Skördetiderna spänner därför över flera månader, med tidig skörd på lägre höjd från augusti till sent i november högst upp på ön.
De små arealerna och terrängens beskaffenhet innebär, att all skörd måste ske manuellt. Innan skördetiden är vinbönderna ständigt ute och kontrollerar druvornas mognad, speciellt sockerhalten. En bedömning görs av hur jämt mogna druvorna blivit. Är topparna på vinklasarna inte är tillräckligt mogna, så klipper man av dessa. Detta kan innebära att runt 30% av klasen klipps av. Vid skörden sker plockningen sedan för hand, så att alla dålig druvor avskiljs redan på fältet från klasen, innan den hamnar i lådan. Allt för att få önskvärt kvalitet på skörden och vinet.
Kanariska viner och kanariska druvor. Kanariska druvor odlas på vulkaniska jordar. Hela ön är inget annat än rester av gamla vulkanutbrott, i samband med att ön steg ur havet för cirka 14 miljoner år sedan. Geologiskt sett alltså en mycket ung skapelse. De kanariska vinerna räknas därför till gruppen vulkaniska viner.
Dessutom är de druvor, som vinerna görs på endemiska, vilket innebär, att druvsorterna finns bara på de kanariska öarna och inte någon annanstans i världen. Man räknar med runt 35 genetiskt olika varianter och ett stort antal kombinationer mellan varianterna. Detta gör att vinerna från Gran Canaria är unika. Den omständigheten i kombination med det unika klimatet, ger vintillverkningen på ön unika möjligheter.
Giftfria odlingar. Även om öns nordsida är den gröna delen av ön, så är det dock i genomsnitt ett relativt torrt klimat. För vinfälten och druvorna innebär det, att det sällan blir några omfattande angrepp mögel eller rost på bären. Detta i sin tur innebär, att bekämpningsmedel inte behövs i odlingarna. Man har utvecklat olika metoder för att hantera insektsangrepp. De senare är sällsynta. Annars får vinbonden i vart fall stå ut med gratisätare av druvor. |
|
Dessa är bland annat den fridlysta leguanen, en frukt- och grönsaksätande ödla, som blir upp till 80 centimeter mellan nos och stjärtspets.
Giftfri odling har blivit en ledstjärna för vinbönderna på ön. Förre presidenten för el Consejo de Regulador de Denominación de Origen Protegida de Gran Canaria, Luís N. López Parres förklarar:
- På ön är vinbönderna i hög grad medvetna om, att ekologisk odlingspraxis måste användas för att få en hög kvalitet i vinframställningen.
Han poängterar, att de kanariska vinerna inte kan konkurrera prismässigt med bulkvinerna, vilka dessutom har smakförbättrats med olika kemiska metoder. Dessutom ökar gifthalterna i de billiga massproducerade vinerna från världen utanför Kanarieöarna.
(lästips: Château Vadå, Det okända fusket med vin; Mats-Eric Nilsson) blir du emottagen av Vanessa. Hon talar engelska och guidar dig genom vinsortimentet. De har bara ett urval av viner från de 71 vingårdarna på ön med certifikatet D.O. Gran Canaria.
Ön producerar röda, vita och roséviner. Även halvtorra (semiseco), halvsöta (semidulce) och söta (dulce) vita viner.
Ett litet tips är att om ni är ett antal vänner på besök; pröva ett flertal viner, men bara ett vin i vart glas. Låt det gå runt, titta, nosa och smaka. På så vis kommer du att pröva flera viner. Vanligen efter en tre – fyra glas så har man blivit trött både i gommen och i näsan. Det kan vara en god idé att prova flera, men lite av varje.
Vanessa kan ge besked i frågor, som rör karaktärer på vinerna.
Ha inte bråttom.
Ta god tid på dig.
Lycka till med vinprovningen! |
Du hittar Casa de Vino utan svårigheter. Med buss 303 eller 311 från busstationerna La Catalina eller San Telmo i Las Palmas tar du dig enkelt till Santa Brígida. Bussystemet på ön, TGC (Transporte de Gran Canaria) eller rätt och slätt Global, är ett fenomenalt smidigt sätt att ta sig än hit och än dit på ön. Det handlar om de blågröna bussarna (de gula är lokaltrafiken i Las Palmas).
Linje 303 går var 30:de minut. Du betalar mindre än 3€ per person till Santa Brígida! Du kan bara fråga chauffören efter ”la parada de Casa del Vino”. Glöm inte att börja med ”por favor”.
Bussen stannar direkt utanför Casa del Vino. Allt du behöver göra är att kliva av och gå tillbaka ett par meter och ner genom en stor järngrind och över en kullerstenläggning och du är framme!
Om du skulle dröja dig kvar i staden, det finns goda skäl till det, marknaden är bara ett, den gamla stadsdelen ett annat, lägg då märke till att sista bussen (linje 303) tillbaka till Las Palmas från Santa Brígida går från San Mateo, som ligger några kilometer ovanför Santa Brígida, klockan 23:30 och passerar mittemot din hållplats, som du steg av när du kom, några minuter efter 23:30.;
|
|
|
|
