Uno Sand er botaniker og pensjonert biologilærer. Han har også virket som rektor både i Strängnäs og Nyköping. Nå tilbringer han flere måneder om vinteren på Gran Canaria, men føler fortsatt en stor trang til å formidle kunnskap vekstligheten vi ser rundt oss. Sand har holdt flere populære Blomstervandringer med Svenska Kyrkan i San Agustin som utgangspunkt. Nå tar han med Dag&Natts lesere på en kunnskapsvandring i botanikk...
Många växter vi ser här på öarna brukas som krukväxter och en del har vilda släktingar i den svenska naturen. Bougainvillean, julstjärnan och nerium här är ju bra exempel på det förstnämnda och Sedum och törel finns även på svensk mark.
Araukaria
Men vi ska börja titta på ett mycket ståtlig träd. Ja, det finns ju flera stycken. Dom ser ut som granar och dom kallas för rumsgran, Araukaria. Det var en svensk som upptäckte den på Norfolkön norr om Nya Zeeland . Anders Sparrman följde med James Cook på hans andra resa i Söderhavet. Sparrman var utskickad av Linné. och blev senare professor i Stockholm.
Kasuarina
Nogra höga spretiga träd längre borta som ser ut som barrträd heter kasuarina. Dom är närmast lövträd, men bladen är starkt reducerade till obetydliga fjäll, ett exempel på vatten-besparing. Trädet är beroende av kvävefixerande svampar, som lever på dess rötter. Det fick jag erfara när jag ett år tog hem frö och försökte odla dem. Fröna grodde snabbt och plantorna blev en decimeter höga varefter de dog. Svamparna hade inte fått följa med till Sverige.
Aloe Vera och Kaktus
Ni ser här i stenpartierna framför svenska kyrkans entré exempel på både aloe, törel och kaktus. Ni känner nog igen Aloe Vera här – hårt exploaterad medicinalväxt framförallt bra för huden, men man rekommenderas även dricka aloe för magen och för välbefinnandets skull. Allt sägs Aloe Vera kunna bota. Jag var i Sydafrika härom året och där besökte vi en anläggning med fabrik och försäljning grundat på en annan art av släktet Aloe. Det fanns hundratals artiklar utmed väggarna. Värre är det då att skilja på kaktus och törel men jag ska hjälpa er. Törel har blommor som ser ut som bruna små knappar. Kaktus har alltid
Benjamin Fikus
Litteraturtips för självstudier: Åke Sandhall, Ulf Swenson: Växter från varma länder.
färgrika stora blommor; röda, gula, vita. Kaktus har ofta större vassare taggar, men det som framförallt kännetecknar törel är att växten blöder vid minsta stick eller repa och saften är vit och mer eller mindre giftig. Någre marmortörelar där är dödliga, andra kan man bara må illa av, men smaka inte på saften, så mår man allra bäst.
Öronkalankoe
Vi hittar några väldigt vackra öronkalankoe. Precis som alla andra här är de specialister på att spara på vatten. Det är klart de är tacksamma o blir vackrast om de får en slurk då och då, men i värsta fall kan de överleva flera veckors torka o sen när ett ösregn kommer suger de snabbt i sig o fyller sina tjocka blad. Daggen tar de tillvara och taggar är särskilt ämnade att samla luftens väta.
Styparfikusar
Innan vi går vidare ska jag berätta om de här benjaminfikusarna som står här så oskyldiga. De hör till en grupp som kallas för stryparfikusar. I det vilda hamnar deras frön med fåglars hjälp på andra trädstammar. Fröet slår rot och tränger in i värdväxten som en parasit. Suger näring o slingrar sig runt stammen och dödar sin värd när den själv nått marken och kan försörja sig. Men jag har aldrig sett den blomma o ge frukt här. Det måste nog vara varmare. I Egypten såg jag gula körsbärsstora frukter. Man förökar dem också lätt med stickling.
Marmortörelar
Kungspalm
Cycas revoluta
Vi förflyttar oss till det stora soluret o här har vi utsikt över flera monumentala växter. Först ser vi på mina favoriter; två stora exemplar av Cycas revoluta. De är kottepalmer och som art jättegamla ca 250 miljoner år. De saknar blommor o frukter, men har sina könsorgan i mitten. Tyvärr är båda här honväxter. Hankotten är smalare och högre. Den togs till Europa av Carl
Peter Thunberg från Jönköping, som hittade den i Japan i sitt forskararbete där. Han räknas som Japans botaniske fader och ni minns kanske hur kejsaren vid Linnéjubiléet hyllade även Thunberg, som blev professor efter Linné den yngre i slutet av 1700-talet.
Peppar
Vill ni ha rosépeppar med hem ska ni ta de röda bären av trädet med de hängande grenarna. Det står ett jättestort sådant framför sjukhuset Clinica Roca. Det vi ser här i häckarna och några träd med liknande bär och blad är den brasilianska ”falska” rosépepparn. Den är inte så användbar.
Palmer
Sen vandrar vi under det jättestora lagerträdet och den stenlagda gången som här och var är upplyft av rötterna och pepprats av fågelbajs. Det täta lövverket ger utmärkt skydd åt småfåglarna mot jagande falkar, Vi kommer fram till en ståtlig palmallé utanför grinden till Svenska Re. De mest iögonfallande är kungspalmerna, som har dessa, vita, släta stammar med gröna skaft, som är de samlade bladslidorna. Här finns den över hela ön vanliga kanariepalmen med grov stam och avhuggna bladslidor ända nerifrån marken, men här har man dumt nog även planterat in kokospalmer, som man regelbundet får befria från de bomber, som de mogna frukterna kunde utgöra för de gående. Vi ser även exemplar av dadelpalm och trådpalm.
Opuntia kaktusar
Under palmerna finns Opuntia-kaktusar, både arter med och utan taggar. Opuntian är känd för att vara värd för koschenill-lusen, som man får ett rött textilfärgämne från, men även kvinnoläppar kan färgas purpurröda med lus-färg. Odlingen har tidigare varit en inkomstkälla för många canarier uppe bergen. De flesta kaktusar härstammar från Mexiko.
Kristi Törnekrona
Dessa växter med knallröda blommor heter Kristi törnekrona. Namnet syftar förstås på dom förskräckliga taggarna. Det är också en törel – en Euphorbia. Jag måste berätta för er om Euphorbius, en slav vid kejsar Augustus hov i Rom. Han var botanikkunnig, alltså även läkare och därför uppskattades han och gynnades av kejsaren.
Han har fått ge namn åt törelfamiljen och det största släktet. Han hade en bror som tack vare sin kunnighet räddade livet på Augustus och därför blev dennes livläkare, Musa har givit namn åt banansläktet. De vackra blå plymerna är Limonium. En vild släkting växer fridlyst i Bohuslän. Släktet har många arter även på Kanarieöarna.
Strelitzia
Strelitzia är en av få växter, som fått sitt namn från en kvinna. Det var Charlotte von Mecklenburg-Strelitz, tysk prinsessa, som blev gift med Georg III och därmed drottning av England på 1700-talet och hon födde 15 barn. Sir Joseph Banks tyckte det var en prestation liksom hon omhuldade Kew Garden mycket och uppkallade papegojblomman efter henne. Den behöver ha 15 år på sig från frö till att blomma. Bra att veta när ni köper fröpåsar. Ja, Banks var en kompis till Piteå-bon Daniel Solander, som skickades till England av Linné. Solander och Banks var med på Cooks första jordenruntresa, då när Australien upptäcktes. Solander har också en stilig växt uppkallad efter sej, guldskålen. Ni har säkert sett den 2 dm stora blomman på en klättrande lian.
Endemiska växter
Den högra stora ståtliga samlingen här är kandelabertörel, en Euphorbia alltså och endemisk, vilket innebär att den har uppkommit och finns vild bara här på öarna. Det finns många endemiska växter på dessa atlantöar. I tujan vid trappan slingrar en färgglad lian; bougainvillea eller trillingblomma. De egentliga vita tre blommorna sitter innanför de färgade högbladen. Den franske sjöfararen Louis de Bougainville upptäckte växten i Brasilien. Han snuvades emellertid på upptäckten av Australien när han några år före Cook missade även NZ och i stället seglade upp i Nya Guineas östra övärld och där fått även en ö uppkallad efter sig.
Middags-blomma
Svärmors kudde
Nerium
Plocaman
Bauhinia
Blomstervagga
Aleppotall
Vi hittar en stor aleppotall. Den är nära släkt med vår hemmatall och har barren i par som den, men har ett annorlunda växtsätt; är vid, gles och med vridna grenar. I den grekiska mytologien ansågs den vara en länk mellan himmel och jord. De röda blommorna med köttiga blad, som helt täcker marken ett stycke heter middags-blomma. Blommorna är endast utslagna mitt på dagen och finns även i en gul art, som lätt hybridiserar med den röda. Frukterna är ätliga och kallas hottentottfikon.
Julstjärnor
Här nere intill muren vid Svenska Re, med klart söderläge har julstjärnorna växt sig höga och tappat de gröna bladen. Topparna har de knallröda högbladen kvar och de är mycket vackra. Euphorbia pulcherima betyder just mycket vacker och anses vara världens mest sålda krukväxt.
Flamboyant
Det nästan nakna trädet här är en flamboyant, men kommer ni hit i sommar så får ni se den stå fullbladad med en sky av röda blommor. Frukterna är långa, med platta, böjda skidor, mycket dekorativa. Sen ser ni hur man har planterat massor med runda fruktansvärt taggiga kaktusar, som kallas svärmors kudde. Dom kan bli nästan en meter stora med gulvita kortvariga blommor. De ser ut att forma bokstäverna i Svenska Re.
Bauhinia
På andra sidan den öppna platsen står i murhörnet ett tvåmetersträd, som kan bli avsevärt mycket större. Det kallas orkidéträd, en Bauhinia. Den bär ju några blommor som med fantasi kan liknas vid orkidéer. För buddisterna är det ett heligt träd. Linné gav det vackra trädet namn efter kollegan Caspar Bauhin, en schweizisk läkare och botanist, som redan 100 år före Linné klassificerade 6000 arter och gav dem binära, alltså två latinska namn; dock inte konsekvent. Linné tog äran.
Törelbuskar
Häromkring finns det ingen konstbevattning. Då ser vi att törelbuskarna tar över markutrymmet. Det är purpureuforbia, balsameuforbia och jubaseuforbia, det sistnämnda namnet efter Mauritaniens kung Juba, som fick slaven Euphorbius som gåva av kejsar Augustus.
Bouganville
Blåakaciorna
Strandöga
Drakagave
Plocaman
Mitt bland dessa törelbuskar står en kaffesläkting, den torktåliga plocaman. Grenarna hänger ner och pendlar i blåsten; Plocama pendula. Den tillhör samma familj som våra måror, gulmåra, vitmåra. Plocaman blir snart översållad med små vita blommor. De vita bären blir senare svarta.
Nerium
Nerium är en växt, som tycks kunna anpassa sig mer än många andra till torkan. Egentligen älskar den fukt och blir vackrast då, men här på ön är vattnet en bristvara, så den är ganska skraltig men blommar flitigt i tron att den snart ska dö. På en del ställen är vattnet så otillräckligt, så knopparna torkar. Strandöga däremot är anpassad till och med till vattenstänk från havet. Linné hedrade William Turner, skaparen av Kew Garden i London, genom att ge den vackra gulblommande växten här släktnamnet Turnera.
Blomstervagga
Blåakaciorna har delvis slagit ut. Om någon vecka är träden fulla med små gula bollar. Det är de många ståndarna, som ger det tjusiga helhetsintrycket. Felaktigt säger många mimosa, ett släktnamn förbehållet några små örter, t.ex. sensitiva eller rör mig ej, men båda hör till ärtväxtfamiljen.
Innan vi skiljs tittar vi på den praktfulla murrabatten med Roeo eller blomstervagga, som den heter på svenska. Nere i det täta bladverket finns de oansenliga blommorna sittande i en blomställning, som liknar en vagga. Jo, fantasi måste man ha. Den växten är känd för sina stora klyvöppningar, Därför är den en tacksam laborationsväxt i skolorna. Mest på undersidan sitter öppningar som kan öppnas och stängas alltefter solljus, temperatur och luftfuktighet. Kaktusar har väldigt få sådana, liksom törel och alla växter vi nu har sett.
Vi slutar med att se några exemplar av drakagave, som efter några år blommar med en lång bågformad svans.
Så har man nyligen planterat några olivträd här. Olivkvisten är ju fredens symbol och olivträden lär kunna bli mycket gamla.
