Ett spanskt vitt vin i världsklass?
På 1400-talet drack det katolska kungaparet vitt vin från Rueda
Gran Canaria erövrades i slutet av 1400-talet från urinvånarna av det spanska så kallade katolska kungaparet, Isabel och Ferdinand. De hade funnit en bra hamn i Las Palmas och den behövde de för att genomföra sina stora ambitioner: de skulle kolonialisera Sydamerika! De lyckades inte fullt ut, men la i alla fall under sig halva kontinenten.

Isabel var kronprinsessa i Katalonien och hon bodde som ung ca 10 mil norr om Madrid, nära ett område som heter Rueda. Där berättar man än idag gärna historier om att Isabel gärna drack ortens kraftfulla vita vin, gjort på den lokala druvan Verdejo.

I Rueda vill man göra något nytt
Rueda är litet, 3 mil brett område, som trots det idag producerar mer än hälften av allt vitt vin som dricks i Spanien. Verdejo är fortfarande den helt dominerande druvan i området och det är en mycket kraftfull druva. Men de senaste århundradena har druvan nästan uteslutande använts för att göra billigt vitt vin, som bör drickas inom ett år från skörden.
Rueda
Men för snart 20 år sedan hende något. Den unga generationen, ville göra mer än att tillverka och sälja enkelt vin för 1 -5 euro per flaska. De ville producera vita viner som skulle kunna konkurrera med dyra lagrade röda vinerna!

Det är en allmänt känd hemlighet att många av de gamla vinbönderna i Ruedo sålde enkelt vin i stora kvantiteter, men själva tog de undan lite av vinet från druvorna från sina 80-100 år gamla vinstockar. Detta vin lagrade de i ekfat och flaskor i ett utrymme, som låg drygt sex meter under deras boningshus. Där fick vinet ligga ett par år, innan de vid familjehögtider tog upp och drack det smakrika och lagrade vita vinet.

De unga vinbönderna i Rueda utgår idag från sina äldre släktingars sätt att rent privat producera vitt vin på druvan verdejo. Men de vill också göra ett rent vin som tillverkats utan kemikalier, ekologiskt. Deras mål är att få fram ett rent, vackert, vitt vin som doftar spännande och har en mångfacetterad god smak, som dröjer kvar länge i munnen. Ett vitt kvalitetsvin som de kan sälja för mellan 15 och 50 euro per flaska, eller mer.

Och kanske har de lyckats!

Våren 2017 gjorde jag en resa genom vinområdet som idag kallas D.O. Rueda.

Jag träffade många entusiaster. De flesta hade små odlingar och stora ambitioner. Alicia och Vidal Soblechero är två syskon som tillsammans driver en vingård i Rueda. De har gett företag det långa namnet Pagos de Villadevendimia.


Tradition i samklang med naturen

Syskonen har ärvt en vingård som består av drygt 20 små vinlotter på oskiftad mark i Rueda. Sammanlagt uppgår deras mark till ca 40 hektar. Deras släkt har ägt mark här sedan flera hundra år och i samband med arvskiften har släktens marklotter gång på gång delas upp i allt mindre enheter. Idag ser kartan över Alicias och Vidals vingårdar i Rueda ut som om någon markerat ett antal små lappar på ett stort lapptäcke.
Vinm Do Rueda

Resten av familjen tillverkar enkelt vin i stora kvantiteter, men syskonen lägger ner sin själ i att producera knappt 5 000 flaskor vitt lagrat kvalitetsvin.

På ytan ser alla våra vingårdar lika ut, säger Alicia. Det du ser är stora runda stenar, där de största är stora som en knuten näve, och under dem anar du att det är sand. Stenarna är desamma på alla våra vinlotter, men sandjorden skiljer sig åt. På vissa lotter har vi nästan bara kalk i sanden, men på andra är sanden rödaktig av järn och andra mineraler. Våra jordlotter är alla olika och vi måste hantera dem olika!


Att vattna eller inte vattna!

- Många av våra grannar sköter sina vingårdar industriellt och använder konstbevattning, men det gör inte vi, säger Vidal. Om man aldrig vattnar måste rötterna söka sig djupt ner i jorden för att hitta grundvattnet. Då tränger sig rötterna genom de olika mineralnivåerna i jorden och druvorna får del av de ”godsaker” som ligger som skikt i sandjorden.

Genom att inte vattna får de alltså mer smakrikt vin, men samtidigt förlorar de mycket i volym.

- Vi vet att vi bara får ut en tiondel så stor skörd, som vi skulle fått om vi hade använt konstbevattning. Men vi jobbar numera inte för volym, utan för att få fram ett kvalitetsvin av vårt guld, vår jord, säger Vidal

Syskonen talar kärleksfull om sin jord.

- Vi är självklart oerhört oroliga de år med långa torkperioder. säger Vidal. Men den här jorden är vårt guld. Vi vet att i det långa loppet har vi mer att vinna på att i låta vinrankorna jobba självständigt i jorden.


På liv och död
DO Rueda ligger i en vacker del av Spanien där vingårdarna breder ut som gröna slätter. Biltrafiken är minimal. I fjärran finns höga berg, med snöiga toppar långt in i maj. Ett intensivt ljud av fåglar hörs över de i övrigt tysta fälten. Då och då seglar två örnar förbi på breda vingar. Deras mål är småfåglar och en och annan kanin.
Syskonen Alicia och Vidal vågar satsa på kvalitet
Vidal har tränat sin falk att dyka ner och ta fåglar som äter vindruvor
Campo Eliseo

Tekst & Foto Birgitta Frejhagen

gittan@frejhagen.se


Under skördetiden kommer svarta fåglar som äter druvor.

- När de svarta fåglarna kommer ger jag mig ut med mina två jaktfalkar och förstärker örnarnas arbete. Jag har lärt falkarna att bevaka fälten, dyka ner och döda just de druvätande fåglarna. Det kanske ser lite ruskigt ut, men för mig är det ändå mer naturligt än den tidigare användningen av kemikalier, säger Vidal eftertänksamt.

För att ersätta kemikalier har Vidal längs vingårdarna snickrat upp insektshotell med tegelstenar, träholkar, bambupinnar mm. Där bor bin, humlor och andra insekter som är väsentliga för vinrankornas pollinering, hälsa och växt. För fladdermössen har Vidal gjort tunna träbon, som står på höga stålstolpar längs vingårdarna. En fladdermus kan äta upp 7 000 skadliga insekter på en natt!

Maskiner eller händer?
Oftast binder man upp vinrankor mot stöttar och ståltråd i långa rader. Då kan man kör med maskiner mellan raderna av vinstockar för att skörda druvorna. - Men vi tvingar inte upp våra vinstockar på stöttar och ståltråd, utan låter vinstockarna växa fritt på marken, säger Vidal. Våra vinstockar får sprida ut sina grenar naturligt i en stor cirkel. De ser ungefär ut som stora vinbärsbuskar.

Vid skörden får de försiktigt lyfta upp en gren i taget från marken, och sedan lyfta upp varje vinklase och välja ut och plocka de mogna druvorna för hand. Det betyder mycket manuellt arbete med varje vinstock, som dessutom måste upprepas flera gånger under skördeperioden.

- Liten, men naggande god kan vi kalla den råvara som vi skördar från vår vingård, säger Vidal och ser mycket nöjd ut.

Från druva till dyrbart vin
Efter skörden pressas druvorna och läggs i rostfria stålfat, i franska ekfat och slutligen på butelj för att få jäsa och mogna. Våren 2017 säljer man vitt vin från 2012. Det har då legat och mognat i fem år och smakar alldeles utmärkt.

Det har en lite tung blommig doft och en fyllig och välbalanserad smak. När man har tagit en klunk av det guldgula vinet och sakta svalt den, har man en lång eftersmak k

var i munnen, kanske i mer än en minut. Idag är syskonen framgångsrika, om än fortfarande i liten skala. Men när de 1984 startade sin lilla vingård satt pappa Claudius och stötte i golvet med sin käpp, och var i det närmaste förtvivlad. Att satsa på ekologiskt och lagrat vin? Bådadera var lika tveksamt.

- Tyvärr dog pappa Claudius innan vi började bli riktigt framgångsrika. Men jag är säker på att han skulle ha varit lycklig om han fått dricka det fylliga gyllengula vinet som vi säljer idag. Det känns bra att tänka på!

Internationella vinkapital kommer till Rueda
I samma by som syskonen Vidal och Alicia har sin vingård har de senaste 20 åren kommit in ett antal internationella vininvesterare, bland annat företaget Lurton och ägarna till en vingård som heter Naia.

Lurton är en vinodlare som statade 1889 i Frankrike. Hundra år senare tog Francois Lurton över familjeföretag. Han investerade bland annat i Argentina, Chile och Spanien. På svenska systembolaget säljer Lurton bland annat det vita boxvinet .

Nu har Lurton gått in i ett partnerskap med en vinodlare i Rueda. Det gemensamma företaget heter Camå verdejodruvan. Lurton har haft framgång och flera av deras viner från Rueda har rankats högt av internationella vinprovare.

Ägarna till vingården Naia i Rueda är också en internationell investerare. Gpo Eliseo. Lurton vill genom denna investering lära sig att tillverka ett vitt kvalitetsvin penom närvaron i Rueda vill företaget trygga att man har kunskap, om det vita vinet på verdejodruvan visar sig hålla internationell klass. Ett av företagets bättre viner, som heter Naiades, har fått bra recensioner. På Gran Canaria säljs vinet Naiades i San Fernando för ca 20 euro på varuhuset Hiperdino i Bella Vista

Kanske skulle vi i Rueda ha vågat lyssnat mer på berättelserna om kronprinsessan Isabel som lovordade våra viner på verdejodruvan. Nu tog det fem hundra år innan vi började tillverka kvalitetsviner för försäljning utanför den egna familjen, säger Vidal som avslutning på vårt samtal, med ett lite sorgset skratt.