Uno Sand
 

Uno Sand er pensjonert botaniker og tidligere biololigilærer. Han har også virket som rektor både i Strängnäs og Nyköping i Sverige. Nå tilbringer han flere måneder om året på Gran Canaria. Han holder foredrag og blomster-vandringer, samt er fast skribent i Dag&Natt.

Se også:
www.unosand.blogg.se

Familjen Arecaceae
Kanarisk Palm  
KANARIEPALM -Phoenix canariensis   KUNGSPALM -Roystonea regia
 
Visserligen är newfolkgranarna monumentala i den kanariska samhällsbilden och de tusentals blommande buskarna i parker och på refuger drar till sig mycken uppmärksamhet – men jag måste nog utnämna palmerna som mest dominerande i miljön här. Linné kallade dem för växtvärldens furstar. Dels är de många, dels är de resliga och för oss nordbor innebär de symbolen för värme och sol. De är ju sinnebilden för seger och det finns plantager för odling av palmblad för att användas i freds- och segerparader. Tusentals arter finns, ett tiotal är ganska vanliga här på öarna, - men tre är klart dominerande. Det är kanariepalm, trådpalm och kungspalm.

Palmerna är enhjärtbladiga växter, liksom gräs och liljor, vilket innebär att när fröet gror är det bara ett strå som börjar tillväxten i stället för två, som är det vanligaste. De saknar också tjocklekstillväxt och därmed har de inga årsringar, så det är svårt att fastställa en palms ålder. På en del arter är det bladens ärr och rester, som vidgar stammarna. Karakteristiskt för palmerna är också att i stort sett samma antal blad pryder palmens topp. Varsefter palmen växer så lägger den av de nedre bladen, som hänger kvar som en brun kjol. En del arter är tvåbyggare, d.v.s. de är antingen han- eller honträd. Så är t.ex. dadelpalmen, vilket skapade problem på plantagerna innan man kom underfund med detta. Är man inte särbo bär palmerna oftast han och hon i olika blommor. Palmerna är historiskt sett mycket gamla. Man har hittat fossil i kritalager, alltså har de funnits på vår jord i 70 miljoner år.
 
Kanariepalmen Phoenix canariensis härstammar från öarna som namnet antyder. Den tillhör samma släkte som dadelpalmen. De två arterna har många likheter och de korsar sig gärna med varandra. Du skiljer kanariepalmen från dadelpalmen genom att den förra har en grövre stam, flera blad och den blir inte så hög. Dadelpalmen kladdar ner trottoarerna med sina saftigare, större frukter. Och så finns det alltså en hel massa hybrider och det visar sig även i frukternas ätbarhet. Kanariepalmen har blivit väldigt populär över hela den varma världen och är användbar i alla sina delar. Ja, de stora mängder av frukter som den bär är inte särskilt njutbara annat än för fåglar. De innehåller emellertid socker och i en del byar på t.ex. La Gomera extraherar man palmsirap av dem. Dadelpalmens frukter har däremot haft mycket stor betydelse för arab befolkningens kultur. Både människor och kameler äter dem. Vid juletid äter även vi dem gärna och de är jättesöta och energirika.

Trådpalmen Washingtonia filifera
från Mexiko och södra USA har fått sitt namn efter USA:s första president. Den är mycket vanlig på Kanarieöarna, därför att den är så lättodlad, har snabb tillväxt och är billig att massproducera. Bladen är solfjädersformade. Filifera betyder ”med trådar” och det är de långa nedhängande blomstjälkarna som avses. De växer fram på våren och bär stora vita blomkvastar. En naturligt växande trådpalm bär en rufsig kjol av vissna blad under kronan, men den hugger man som regel bort liksom blomstjälkarna och de höga stammarna står oftast kala med en tofs av blad i toppen. Trådpalmen liksom den enda släktingen W. robusta har haft väldigt stor betydelse för Amerikas indianer; frukterna erbjöd föda, bladen användes till taktäckning och korgflätning samt av fibrerna gjordes kläder.

Kungspalmen Roystonea regia gör verkligen själ för sitt namn. Den är ståtlig och lätt att känna igen på sin släta, silvervita stam och först ovanför den börjar det gröna ”kronskaftet” de förenade bladskaften, som högre upp breder ut sina fjäderlika bladslidor. Den är snabbväxande men kräver då goda betingelser i form av näring, ljus och vatten. Det är tydligen ingen palm för ökentrakter, utan ska den bli stor och kunglig bör den ha parkens och trädgårdens omsorg. Kungspalmen härstammar från Cuba och har fått sitt latinska namn från den amerikanske armeofficeren Roy Stone, som levde på 1800-talet, var botaniskt intresserad och samlade in växter på ön Puerto Rico.
 
TRÅDPALM -Washintotonia filifera