 |
Uno Sand er pensjonert botaniker og tidligere biololigilærer. Han har også virket som rektor både i Strängnäs og Nyköping i Sverige. Nå tilbringer han flere måneder om året på Gran Canaria. Han holder foredrag og blomster-vandringer, samt er fast skribent i Dag&Natt.
Se også: www.unosand.blogg.se
|
| |
|
| |
-Familjen ärtväxter |
| |
|
| |
|
| |
Akacior finns av ett tusental olika arter över hela världens varma och torra delar utom direkt öken förstås., men förekommer mest i Afrika och Australien varifrån de ursprungligen kommer. De kan anpassa sig till olika jordar och tål både lera och sand. |
|
|
| |
|
|
Eftersom de måste hushålla med vattnet utan att vara direkt suckulenta (som t.ex. kaktusar) kan de sakna blad, ha små blad eller kan snedställa bladen för att undvika direkt solstrålning.
Blommorna saknar kronblad eller har väldigt små sådana, och sitter i form av bollar eller i små klasar eller ax. Frukterna blir svarta frön eller ärtor i en balja eller kapsel.
En del arter är försedda med kraftiga vassa tornar till försvar mot djur, men tornarna kan också vara till bostad och skydd åt småkryp som myror, för myrorna älskar ett sött sekret som avsöndras från bladbasen. Även fröskaftet smakar gott, myrorna samlar dem och blir på så vis till hjälp med fröspridning. Man säger att växt och myra lever i symbios (till varandras hjälp).
Barken ger garvämnen av stor betydelse i världshandeln. Andra arter ger gummi till karamellindustrin t.ex. för tuggummi.
Akaciorna har enormt många användningsområden. Minns bilder vi har av betande giraffer över en tillplattad akacia. Nu behöver inte alla akacior vara platta för att de är avbetade. Många afrikanska arter har. naturligt den platta pinjeformen. Alltså är de till nytta för djuren som foder. De är inte giftiga och därför tycks de heller inte ha någon medicinsk användning. Andra användningsområden är som ved o virke, till gruvstöttor, planteras som snabbväxande energiskog , som vindskydd och som stabilisering av branta vägkanten.
|
|
Nu är det ju inte bara positivt med snabbväxande träd. Jag har uppmärksammat att de lättgroende fröplantorna växer upp snabbare än gräset och vän av skönhet kanske inte tycker det ser så bra ut. Rotsystemet på äldre träd letar sig snart in i rabatter för att finna näring samtidigt som de lyfter gångplattor och kan skada husgrunder och murar. Det senare gäller rätt många trädslag. Därför är det viktigt att ta bort träd, som står fel mens de är unga.
Det finns områden i Afrika, där man till och med avsiktligt har infört akaciasvampen och akaciafröviveln för att motverka spridningen av träden, något som jag tycker låter väldigt vanskligt.
Akacia cyanophylla (blåakacia)
Nu är det blåakacians blomningstid. Vi gläder oss åt att se bevattnade sluttningar prydas av hela moln av gula trädkronor och går vi närmare ser vi att blommorna formar små runda gula bollar och det är ståndarna som dominerar blomman, som egentligen saknar kronblad eller har väldigt oansenliga sådana. Så märkligt kan det vara! Och det är mera märkligt ändå. Trots att vi ser bladen , så finns det inga – jo skaft som är utplattade och tjänar som assimilerande blad (har klyvöppningar), mest på undersidan och äter koldioxid samtidigt som de producerar syrgas; livsavgörande för oss zoologiska varelser.
Titta på ”bladen”! Ser de inte lite konstigt vridna ut? Och så skimrar de i blått. Därav namnet både på svenska och latin. Somliga säger mimosa om det här trädet och så kallar man kvistarna man säljer i blomsteraffärerna hemma för kanske 20-30 kronor styck men jag tycker att det namnet ska förbehållas den lilla örten Mimosa pudica, som även den är värmekrävande och som ibland sås som krukväxt. Den heter sensitiva eller ”rör mig ej”. Så fort man petar på den tappar den vätsketrycket och rasar ihop som en trasa. Efter någon minut återtar den sin resning, men i skolsalar, där man ibland har den för att stimulera barnens intresse för växter, får den sällan stå upprätt. Även den blommar med små bollar, men de är rosa. |
|
|
