Den vanligaste och mest beundrade av alla färgglada blommande växter på Gran Canaria är väl bougainvillean.

Den klättrar effektivt med hjälp av sin torniga stam och klänger på husväggar, murar og pergolor, gärna opp till 5 meters höjd.  Det finns gator uppkallade efter den bl. a. i San Agustin (skrivs Bouganvilla på spanska). Den har en färgsprakande blomprakt, som täcker stora ytor av mark, väggar eller murar. Den briljerar med stort färgspektra, givetvis en färg för varje individ, rosa, lila, orange, vita och röda blommor med ljusa eller mörka nyanser av varje färg.

Detta har åstadkommits av ”blomsterarkitekter” som intresserat sig för växten, och bougainvillean har villigt hybridiserat. Det finns vad man vet 18 arter i släktet av familjen Nyctaginaceae, som även inrymmer den berömda Mirabilisblomman, doftande, nattblommande genforskarobjekt, som jag även sett här och där i öns rabatter. Den kallas ” four o´clock”, så en liten stund på eftermiddan får vi njuta av den, eftersom blommorna slår ut ungefär då.

Men åter till bougainvillean:   Av de 18 arterna har endast fyra hittills benådats som prydnadsväxter, kanske för sitt utseende eller växtvillighet.
Den ursprungliga arten och den vi mest ser omkring oss är Bougainvillea spectabilis (betyder beundransvärd) är mycket starkväxande och blommar året runt i varmt klimat och trivs bäst direkt i starkt solsken.

Om den inte beskärs drar de vedartade tornförsedda grenarna iväg 4-5 meter, men det är bra med beskärning för den blommar helst på årsskotten.
De egentliga blommorna är trillingarna, - de tre små gräddvita trumpetliknande skapelserna som omsveps av de tre eller sex färgsprakande iögonfallande pappersliknande högbladen.

En mindre buske bougainvillea med mindre blad och mindre blommor allt mycket tätt sittande som börjar uppträda i rabatterna är en hybrid, som kallats ”Temple Fire” eller ”Helen Jonson” (kanske en dam som hedrats för arbete  med hybriden, (en hybrid är närmast att jämföra med ras eller sort).

Så finns det massor med varianter och hybrider, som brukas som krukväxter över hela världen. Om man inte ordnar en spalje kan man linda upp grenarna på en mindre ställning. Då blir det enklare att bekämpa eventuella angripande insekter.

Infödd brasilianare upptäckt av fransman