Örnklippan
Ska den återfå sin forna glans?
Birgitta Frejhagen
Monte Moro San Agustin Gran Canaria Det ligger ett område högst upp på en klippa mellan Playa del Águila (som betyder Örnstranden) och Playa de San Agustín. Området kallas ibland för ”Örnklippan”. Där uppe byggdes för nästan 50 år sedan lyxhotellet Monte del Moro, och dit kom välbärgade gäster från hela världen för att bo och roa sig.

Men hotellet lämnades åt sitt öde och har gradvis fått förfalla, med gardinrester fladdrande för vinden genom trasiga vindrutor och stank av mögel från lämnade madrasser och fina duntäcken. Vackert snidade järnräcken har fått rosta och poolens marmor har blivit täckt av lager på lager av smuts. Vildhundar har lagt beslag på det öde hotellet och deras skall har på nätterna ekat över klippan.

Med hotellet har även området förfallit på klippan. Den lilla exklusiva restaurangen i hotell Buganvilla, som nästan var granne med Monte del Moro, har stängt. Hotellet Las Lomas har sålts ut och blivit lägenhetskomplex och standarden har tillåtits bli allt sämre. Förr fanns det flera restauranger, mataffärer och pubar på klippan, men deras lokaler står sedan många år tomma och har under åren länsats på allt av värde.

Trappan runt utsidan av klippan är i mycket dåligt skick och området har efterhand blivit allt mer dystert och skabbigt.

Nu händer det något
Victorio Artiles Hansmeier står mitt i den förfallna omgivningen och ser utomordentligt självsäker ut. Victorio och hans bror Fedor har bestämt sig för att återställa Monte del Moro.

Det vi vill göra nu är att återskapa det kända hotellet Monte del Moro, men med dagens kvalitets- och miljökrav.

Av två hotellrum skapar vi nu en lägenhet med två sovrum, vardagsrum med modernt kök, badrum med tvättmaskin, internet mm. Varje lägenhet får en fasad på nio meter med stora fönsterdörrar som vetter ut mot Atlanten och öknen i Maspalomas. De vilda hundarna har lämnat hotellet och nu pågår aktiviteter i varje hörn. Familjen Artiles Hansmaier försöker spara så mycket som möjligt av den gamla arkitekturen, järntrappan, den njurformade poolen och trädgården.

18 hantverkare är i febril verksamhet. De byter ut all el och VVS, men restaurerar till exempel de gamla balkongerna och smidesräckena och rengör marmoren runt poolen. De skrapar, spacklar och målar fasader och tak, samtidigt som de installerar den senaste tekniken för larm och luftkonditionering. Känslan ska vara den gamla, men samtidigt ska det nya hotellet vara modernt och hålla högsta kvalitet.

Monte de Moro 60 tal Gran Canaria
Man kommer inte att se in i poolen
Många minns Monte del Moros bar och diskotek med utsikt över Atlanten. Där kunde man sitta och se in genom ett stort fönster på lättklädda damerna som simmade i hotellets njurformade pool!

Men trots att detta på 60-talet var en stor attraktion har Victorio och Fedor beslutat att de inte kommer att återskapa den glasade poolväggen.

Vi tror inte att fönstret in i poolen skulle ha samma dragningskraft idag och vi kommer att skapa en restaurang i lokalen stället för diskotek.

Det de däremot vill återskapa är den goda maten och känslan av lyx. En lyxkrog på där uppe på Örnklippan!

Det som är viktigast just nu är att vi hittar en entreprenör och kock som gör restaurangen känd vida omkring och som återigen lyfter namnet Monte del Moro!

Et familjeföretag
Victorio och Fedor representerar familjen, som har bestämt sig för att sätta Monte del Moro på kartan över lyxkrogar igen. Deras mamma, Renate, kom som 23-åring från södra tyskland och träffade deras pappa Antonio, som är från Gran Canaria. Renate arbetar med mäklarföretaget Sudland, som nu säljer lägenheterna i Monte del Moro.
 
I linje med sin professionella affärsidé har Victorio valt att privat köra en Jaguar. Han ser ut som en snygg playboy när han med ett lätt språng kliver ur den låga vackra bilen. Men i samtalet kommer det fram en estet och konstnär, men också en konsekvent affärsman. Det finns onekligen en likhet med Monte del Moros ursprungliga grundare. Victorio och brodern har en vision om vad de vill åstadkomma, men verkar samtidigt vara tillräckligt mycket långsiktliga affärsmän för att göra ett gediget grundarbete.

Kvalitet fremför allt
Det som Victorio tycker är roligast i projektet är att hitta vackra och hållbara lösningar för alla delområden i projektet.

-Jag är ju kanarier, och det irriterar mig att vi kanarier ofta väljer att köpa lite billigare och lite fulare, och får en lösning som bara håller en kortare tid.

Jag söker det vackra och estetiska. Nu har jag till exempel hittat vackra och sköna vilstolar i ädelträ. De är underbara att ligga i och de kommer bara att bli vackrare med åren. Jag tror dessutom att de i längden inte ommer att bli särskilt mycket dyrare än vanliga plaststolar, som du måste byta efter ett visst antal år.

Vi gör inte bara själva grundinvesteringen. Jag kommer att fortsätta som direktör och förvaltare, säger Victorio. Det är viktigt för det är mycket som först kan beslutas när kunderna är på plats.

En del av kunderna/ägarna är långtidsboende turister – hittills från Tyskland, Finland och spanska fastlandet, medans andra kunder ser projektet i första hand som en investering och de kommer inte själva att bo i sina lägenheter utan hyra ut dem.

-Vi har också två större lägenheter som vi inte kommer att sälja utan enbart hyra ut. De är på ca 120 kvm och kommer att ha en extremt hög kvalitet.

Monte del Moro kommer att få ett unikt utbud av lyxlägenheter i San Agustín och Maspalomas säger Victorio och ser mycket nöjd ut.

Lyx mitt i krisen
Vid frågan om hur han och familjen kan känna sig så säker på att det är rätt att investera i lyx i dessa krisens dagar så blir han lite bekymrad.

-Jo, det är klart att det är en stor investering. Men vi har sålt 15 av våra 18 vanliga lägenheterna. Och de två stora lägenheterna ska vi inte sälja nu.

Men ska jag vara sanningsenlig så vet vi inte hur det kommer att gå. För att få Monte del Moro att återuppstå som ett lyxställe, så måste vi både sälja lägenheterna och få hit intressanta personer, familjer och företag som vill hyra dem. säger Victorio. Och vi har inte ens börjat marknadsföra det projektet än!

Jag känner mig ändå övertygad om att det vi kommer att erbjuda kommer att få genomslag på marknaden, avslutar Victorio allvarligt. Våra viktigaste tillgångar är vårt unika läge och vår unika historia.
Diskote Monte Moro


Nya och gamla foton av Monte del Moro tagna med 50 års mellanrum
Victorio Artiles Hansmeier

 
Historien bak Monte del Moro
Monte del Moro skapades av en konstnär.Historien om Monte del Moro sammanfaller med en grevefamiljs visioner i början av 60-talet om att bygga en hel turiststad i det Maspalomas, som då bara bestod av ett antal tomatodlingar i ett öde stäpp- och ökenlandskap. De första investeringarna gjorde grevefamiljen själva. De byggde ett hotell och en lyxrestaurang, La Rotonda, vid stranden i San Agustín. Men tre svenska grabbar skapade snart därefter hotellet Monte del Moro, som skulle komma att överglänsa La Rotonda. Rolf Hedenberg var den av svenskarna som hade visionen och pengarna.

Svensken Rolf Hedenberg
Rolf var både en konstnärsjäl och en praktisk och noggrann affärsman. Han hade uppfunnit en sätt att sticka jerseykläder industriellt och hade skapat ett kapital genom att bygga upp en konfektionsfabrik i Göteborg och själv tillämpa sin uppfinning. Rolf hade hört att grevefamiljen hade en vision om att skapa en turiststad i Maspalomas och blivit intresserad av att delta i det projektet.

Rolf letade alltid efter det vackra och unika. Under hela sitt liv samlade han i tjocka pärmar kopior och foton på saker och vyer som han fastnade för. Pärmarna letade han sedan systematisk i för att, ibland flera år senare, hitta den rätta böjen på en fönsterkrön eller en färgnyans. Men vid det här tillfället letade han lika systematiskt efter något nytt och specifikt; den vackraste och mest unika platsen för att skapa ett lyxhotell.
 
 
Rolf åkte ner till den öde södra udden på Gran Canaria och såg sig omkring. Till slut hittade han tomten som låg längst fram mot havet på den höga ”Örnklippan”. Det var och är en plats för ett unikt örnfäste.

Rolf förhandlade med Tomatgrevens son, Alejandro del Castillo, och hans rådgivare, Eduardo Benítez. Rolf visste precis vad han ville ha. Greven och hans rådgivare påpekade att det skulle blåsa uppe på berget och de föreslog att han istället skulle köpa tomter där området Los Flores ligger idag, vid San Agustíns strandpromenad. Men nej, Rolf ville köpa längst ut på klippan.

-Det är klart att det kommer att blåsa. Men det blåser inte alltid, sa Rolf bestämt. Dessutom blir det friskare och lättare att andas om det är lite vind i luften. Nej, jag vill köpa just den här tomten!

Och det fick han naturligtvis. Säljarna välkomnade varje potentiell köpare för i det här läget hade bara ett par byggen kommit igång i San Agustín och inga alls i Playa del Inglés.

Rolf övertygade två ytterligare svenskar, Stellan Mörner och Urban Preusler, om att medverka i projektet. Tillsammans byggde de tre upp ett femstjärnigt hotell med utsikt över Atlanten och Maspalomas.


Signe och Rolf Hedenberg
Rolf träffade Signe Ringbom 1966. Hon var från Härnösand och hade utbildat sig i ekonomi och språk på Barlock i Stockholm.

-Rolf friade inte, utan han berättade om Monte del Moro och frågade om jag ville börja arbeta i receptionen, berättar Signe. Jag var ung och det var spännande, så jag tackade ja, flyttade ner och arbetade sedan i receptionen mellan 1967 och 1970. Så småningom gifte vi oss och vi fick 38 år tillsammans. Ja, det var en underbar tid.

Signe minns hur vackert hotellet var in i minsta detalj. På diskoteket hade sofforna rosa och lila plysch. Förutom den omtalade fönstret in till poolen fanns det på långväggen också fyra batiktyger med lampor bakom. Det var en svensk konstnärinna, Lena Berne, som gjort dem.
 
 

-De var så praktfulla med fiskar, hajar, tångruskor, sjöstjärnor och havsanemoner. Men Lena var tvungen att göra nya flera gånger innan Rolf var nöjd, säger Signe och skrattar åt minnet.

Hotellet blev en megaframgång. Den väldsberömda dirigenten Herbert von Karajan var flitig gäst, liksom skådespelaren Edvin Adolfsson, som firade sin 75-årsdag med ett stort kalas i matsalen. Prinsessan Birgittas svåger och fru stannade vid något tillfälle ett par månader på Monte del Moro och prinsessan Kristina och hennes Tord Magnusson var återkommande gäster.

- Ja, många världsstjärnor har gästat Monte del Moro, berättar Signe, och ännu fler har ätit en superb middag eller dansat på hotellets diskotek till långt in på småtimmarna. Vi ordnade alltid fester! Vi hade till exempel öppet i diskoteket på ”påskdagen”, trots att det på den tiden var förbjudet att ordna dans den dagen. Men vi öppnade diskoteket kl 00.15 på annandag påsk, och då ringlade sig kön med väntande gäster från ingången till diskoteket, förbi längs poolen och ända ut på gatan, minns Signe och skrattar igen.

Men Rolf var äventyrslysten och ville vidare. 1972 sålde han Monte del Moro och började sin stora investering i Hotel Montemarina och Hotel Aquamar, som ofta kallas Aquamarina i Arguineguín.

I början av 90-talet åkte Rolf och Signe till Monte del Moro och chokades när de upplevde ”Örnklippan” som förslummad. Överallt hängde det tvätt från fönstren i husen och det var stora hål i gatorna. De bestämde sig då för att aldrig komma tillbaka. Det var alldeles för deprimerande.

Även idag känner jag mig lite ledsen när jag ser allt som är förstört och alla saker som bara ligger slängda, säger Signe. Men jag är ändå glad att jag kom tillbaka och fick se förnyelsen i området och att det återigen verkar finnas målmedvetet arbete och visioner i Monte del Moro!
Signe Hedenberg